Arbetslivskriminalitet i offentlig upphandling

Vad är arbetslivskriminalitet?

Arbetslivskriminalitet är ett samlingsbegrepp för olika typer av brottslighet och regelöverträdelser. Det kan omfatta allt från människohandel, människoexploatering och arbetsmiljöbrott till bidragsbrott, skattebrott och brott mot utlänningslagen [1]. I praktiken används flera, delvis överlappande, begrepp för att beskriva fenomenet, såsom "välfärdsbrottslighet", "osund konkurrens" och "oseriösa aktörer" [2]. Trots att begreppet arbetslivskriminalitet används i regeringsuppdrag saknas det ofta en exakt definition i uppdragsbeskrivningarna [3].

Offentlig upphandling som riskområde

Offentlig upphandling i Sverige omsätter närmare 900 miljarder kronor årligen, vilket motsvarar ungefär en sjättedel av landets bruttonationalprodukt. De stora beloppen, i kombination med faktorer som bristande uppföljning, gör upphandlingsprocessen sårbar för kriminellt utnyttjande [4]. Det har uppmärksammats att upphandlande organisationer inom både stat, kommun och regioner tecknar avtal med kriminella som agerar genom företag eller ideella föreningar [4].

Konsekvenser och drivkrafter

Konsekvenserna av arbetslivskriminalitet är omfattande. Människor utnyttjas, seriösa företag som följer lagar och regler riskerar att konkurreras ut, och skattemedel hamnar hos aktörer som inte har rätt till dem [1]. Problemet drabbar därmed både enskilda arbetstagare, företag, samhället i stort och statsfinanserna [1].

Förebyggande arbete och strategier

Eftersom arbetslivskriminalitet ofta förekommer i branscher där det offentliga upphandlar tjänster, har upphandling en nyckelroll i det förebyggande arbetet [1]. Upphandlingsmyndigheten har ett regeringsuppdrag att 2023, 2025 öka kunskapen hos upphandlande organisationer om hur strategiskt inköpsarbete kan motverka arbetslivskriminalitet, med särskilt fokus på bygg- och anläggningssektorn [3]. En viktig insikt är att enbart registerkontroller inte är tillräckligt för att upptäcka oseriösa aktörer, eftersom dessa kan ha lärt sig att upprätthålla en "fin fasad". Därför är det avgörande att genomföra riskbedömningar inför en upphandling och vid behov göra fördjupade kontroller [1].