Onormalt låga anbud i offentlig upphandling
Standas · 2026-08-17
Onormalt låga anbud i offentlig upphandling kan vara en varningssignal för oegentligheter och brottslighet. Upphandlande organisationer har ett ansvar att utreda sådana anbud för att motverka osund konkurrens och säkerställa att avtal fullföljs korrekt.
Orsaker till onormalt låga anbud
Onormalt låga anbud kan vara ett tecken på att en leverantör inte avser att följa gällande lagar och regler. Kriminella eller oseriösa aktörer kan hålla låga priser i upphandlingar eftersom de exempelvis inte betalar skatter, avgifter eller löner enligt kollektivavtal, eller för att de inte följer arbetsrättsliga villkor och arbetsmiljölagar [1, 2]. Detta kan möjliggöra prisdumpning, särskilt i branscher som bygg och anläggning där det finns inslag av svartarbete och otillåtna arbetsvillkor [3]. I vissa fall kan företag medvetet ha kalkylerat med att inte fullfölja sina åtaganden eller att genomföra planerade konkurser [1].
Risker och konsekvenser
Låga anbud från oseriösa aktörer skapar en osund konkurrens som riskerar att slå ut seriösa företag från marknaden [2, 4]. Detta kan leda till en så kallad smittspridningseffekt, där även seriösa aktörer kan känna sig pressade att bryta mot regler för att kunna konkurrera, vilket på sikt kan urholka tilliten till regelverken [4]. En annan risk är att den upphandlande organisationen inte får den kvalitet som avtalats, till exempel genom att leverantören minimerar antalet personaltimmar eller använder okvalificerad arbetskraft. Sådana avtalsbrott hanteras ofta som administrativa ärenden snarare än brottsliga handlingar [5].
Hantering och kontroll
Upphandlande organisationer har ett ansvar att aktivt kontrollera anbud som framstår som onormalt låga [1]. Ett sådant anbud bör ses som en varningssignal som motiverar en fördjupad granskning innan beslut fattas [6]. Trots detta upplever många upphandlare att det finns svårigheter med att utreda och förkasta onormalt låga anbud [7]. För att motverka osund konkurrens har det föreslagits att det borde bli enklare att förkasta onormalt låga anbud och att det uttryckligen ska vara tillåtet att tillämpa golvpriser, det vill säga en lägsta prisnivå som anbud inte får understiga [2]. Utöver att granska anbud är det viktigt att följa upp att avtalade tjänster och varor faktiskt levereras och vid behov avsluta kontraktet [1].
Källor
- Björkström, Magnus & Fredriksson, Thomas (2026) Organiserad brottslighet i samhällsbygget: Om att förebygga, upptäcka och ingripa.
- Upphandlingsmyndigheten (2025) Utveckling av det brottsförebyggande arbetet. Rapport 2025:3.
- Rostami, A., Mondani, H., Mellberg, J. & Roine, J. (2026) Svarta siffror: en ESO-rapport om den kriminella ekonomins omfattning. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2026:1.
- Regeringen (2024) Motståndskraft och handlingskraft: en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Skr. 2023/24:67.
- Upphandlingsmyndigheten (2025) Utveckling av det brottsförebyggande arbetet. Rapport 2025:3.
- Upphandlingsmyndigheten (2025) Utveckling av det strategiska inköpsarbetet: med fokus på arbetslivskriminalitet. Rapport 2025:4.
- Ekobrottsmyndigheten (u.å.) Till dig som gör affärer och upphandlingar: en vägledning till noggranna kontroller.
- Hammar, L., Angerbrandt, H., Dahlberg, J., Danielsson, M. & Schleyer, L. (2025) Företag som brottsverktyg: Upplägg, systemsårbarheter och kopplingar till den kriminella miljön. Rapport 2025:20.
- Upphandlingsmyndigheten (2025) Utveckling av det strategiska inköpsarbetet: med fokus på arbetslivskriminalitet. Rapport 2025:4.
- Socialstyrelsen (2026) Välfärdsbrott på agendan: En kartläggning av riskområden för att stärka kunskapen kring att förebygga, förhindra och upptäcka välfärdsbrottslighet inom socialtjänst och LSS. Artikelnummer 2026-5-10228.
Vill ni omsätta det här i er kommun?
Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.