Översikt: Arbetslivskriminalitet

Definition och karaktärsdrag

Arbetslivskriminalitet definieras som kvalificerade förfaranden som strider mot bestämmelser i författningar och avtal som rör arbetslivet [1]. Det handlar om att en verksamhetsutövare, själv eller tillsammans med andra, bryter mot regler på bekostnad av arbetstagare, andra företag eller det allmänna [2]. Brottsligheten kännetecknas ofta av att den är systematisk, utförs i organiserad form och är av allvarlig eller omfattande karaktär [3]. Det är vanligt att förfarandena är komplexa och består av flera samtidiga regelbrott inom olika områden, vilket gör det till en form av multikriminalitet som kan pågå över lång tid [2].

Metoder och brottsupplägg

Oseriösa aktörer döljer ofta sin brottslighet genom att använda sig av komplexa upplägg med underentreprenörer i flera led, inhyrd personal eller falska egenföretagare [2]. Dessa metoder gör det svårt att upptäcka brotten och att fastställa vem som har ansvaret för exempelvis skatter och arbetsmiljö [1]. Exempel på brottsupplägg är att företag inte betalar skatter och avgifter, bryter mot kollektivavtal genom att betala för låga löner, eller utnyttjar arbetskraft som saknar rätt att arbeta i Sverige [2, 1]. De allvarligaste fallen kan omfatta människohandel, människoexploatering, arbetsmiljöbrott, bidragsbrott och skattebrott [2].

Konsekvenser för samhället

Arbetslivskriminalitet är ett allvarligt samhällsproblem med långtgående konsekvenser för individer, företag och statsfinanser [3, 2]. En direkt följd är att människor utnyttjas och exploateras på arbetsmarknaden [1]. Brottsligheten får även stora ekonomiska konsekvenser då välfärdssystemen urholkas när skatter och avgifter inte betalas in [1]. Den totala samhällskostnaden beräknas uppgå till mellan 120 och 150 miljarder kronor varje år [1]. Dessutom snedvrids konkurrensen, vilket gör att företag som följer lagar och regler riskerar att konkurreras ut [1].

Koppling till organiserad brottslighet

Arbetslivskriminalitet har blivit en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten, bland annat eftersom den kan vara svår att upptäcka och innebära lägre straff men högre brottsvinster än annan grov brottslighet [1]. Kriminella aktörer utnyttjar utsatta arbetstagare för att begå andra brott, såsom skattebrott, bokföringsbrott och penningtvätt [1]. Sammantaget utgör arbetslivskriminaliteten ett hot mot samhällets funktioner och förtroendet för dess institutioner [3]. Eftersom brottsligheten ofta förekommer i branscher där offentlig sektor upphandlar tjänster, har upphandling en nyckelroll i det förebyggande arbetet [2].