Arbetslivskriminalitet hos utförare

Vad är arbetslivskriminalitet?

Arbetslivskriminalitet definieras som förfaranden där en verksamhetsutövare bryter mot regler eller avtal som rör arbetslivet, på bekostnad av arbetstagare, andra företag eller det allmänna [1]. För att ett förfarande ska klassas som kvalificerad arbetslivskriminalitet ska det särskilt beaktas om det innebär att arbetstagare utnyttjas, att konkurrensen snedvrids, att det utförs systematiskt eller i organiserad form, eller är av allvarlig karaktär [2]. Brottsligheten kännetecknas av att aktören ofta bryter mot flera regelverk samtidigt, och det kan pågå över en längre tid [1].

Brottsupplägg och konsekvenser

De kriminella uppläggen är ofta avancerade och kan sträcka sig från enklare regelbrott till organiserad ekonomisk brottslighet med internationella kopplingar [1]. Exempel på brott är skattebrott, bidragsbrott, arbetsmiljöbrott, människoexploatering och brott mot utlänningslagen [1]. Det kan också handla om att betala ut lägre löner än vad som avtalats eller att inte betala lagstadgade skatter och avgifter [1]. För att dölja brottsligheten används ofta underentreprenörer i flera led, inhyrd personal eller falska egenföretagare [1]. Konsekvenserna är bland annat att människor utnyttjas, att seriösa företag inte kan konkurrera på lika villkor och att skattemedel går förlorade [1].

Koppling till organiserad brottslighet

Arbetslivskriminalitet är en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten [3]. Brottstypen anses attraktiv eftersom den kan ge höga vinster till en relativt låg risk för upptäckt och låga straff jämfört med annan grov brottslighet [3]. Kriminella grupper utnyttjar i allt högre grad utsatta arbetstagare för att kunna begå andra brott, såsom skattebrott, bokföringsbrott och penningtvätt [3]. Denna typ av multikriminalitet bidrar till att finansiera organiserad brottslighet och utgör ett hot mot samhällets funktioner [2].

Relevans för offentlig sektor

Eftersom arbetslivskriminalitet ofta förekommer i branscher där offentlig sektor upphandlar tjänster, har upphandling en nyckelroll i det förebyggande arbetet [1]. Brottsligheten urholkar välfärdssystemen när skatter och avgifter inte betalas in, och den totala samhällskostnaden beräknas uppgå till mellan 120 och 150 miljarder kronor årligen [3]. Detta hotar finansieringen av Sveriges välfärd [3]. För att stärka kontrollen har regeringen gett Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att stödja kommuner i arbetet med att motverka arbetslivskriminalitet i offentliga affärer [4].