Hoppa till innehållet
Standas

Fakturering för ej utförda omsorgstjänster

Standas · 2026-08-17

Detta är en form av välfärdsbrott där en utförare fakturerar kommunen för omsorgstjänster som inte har utförts, eller som utförts i mindre omfattning än vad som angetts. Brottsuppläggen kan variera från enskilda felaktigheter till systematisk och organiserad brottslighet.

Tillvägagångssätt

Fakturering för ej utförda tjänster innebär att en upphandlad verksamhet begär betalning för insatser som aldrig har genomförts eller för personer som inte deltagit i verksamheten [1]. Det kan röra sig om allt från enskilda fall till systematisk brottslighet [1]. Inom exempelvis hemtjänst och personlig assistans kan ett företag fakturera för fler timmar än vad som faktiskt arbetats eller lämna in felaktig tidredovisning för att få högre ersättning [2].

Brottsuppläggen kan vara systematiska. Det finns exempel på hur hemtjänstföretag har instruerat vårdnadstagare att överdriva sina hjälpbehov inför besök av kommunens biståndshandläggare för att få ett mer omfattande biståndsbeslut [2]. Andra metoder är att helt fabricera behov med hjälp av samarbetande personer, eller att registrera fiktiva deltagare i en verksamhet genom att använda identiteter från personer som utvandrat [3]. I mer avancerade fall har hela mottagningar startats på pappret enbart i syfte att kunna registrera och fakturera för behandlingar som aldrig ägt rum [3].

Närliggande brottstyper

En närbesläktad brottstyp är när en tjänst visserligen utförs, men av betydligt lägre kvalitet än vad kommunen betalar för. Det kan handla om att minimera antalet personaltimmar eller använda okvalificerad personal, samtidigt som man fakturerar enligt avtal som ställer höga kvalitetskrav [4]. Andra varianter är att medvetet felklassificera en utförd behandling för att kunna fakturera för en dyrare kategori, eller att lägga till tilläggstjänster som aldrig utförts [3]. Bristande dokumentation och kvalitet i omsorgen kan vara tecken på ett felaktigt utförande som syftar till att tillskansa sig medel man inte har rätt till [1].

Källor

  1. Brottsförebyggande rådet (2026) Bostadsrättsföreningars utsatthet och sårbarhet för ekonomisk brottslighet.
  2. Ring, J. & Wallin, L. (2025) Brott mot företag: En kartläggning av brott mot företag och andra organisationer. Rapport 2025:16.
  3. Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
  4. Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
  5. Polismyndigheten (2026) Brottsvinsterna för bedrägeribrottsligheten 2025: Analys av anmälda bedrägerier och brottsvinster. Diarienr A196.420/2026.
  6. Ekobrottsmyndigheten (2025) Ekobrottsmyndighetens lägesbild 2025.
  7. Sveriges Kommuner och Regioner (u.å.) Intern kontroll i arbetet mot välfärdsbrottslighet: Ett stödmaterial för att identifiera risker i verksamheten.
  8. Hurve, Karolina & Skinnari, Johanna (2021) Finansiering av terrorism: En studie av motåtgärder. Rapport 2021:6.
  9. Hammar, L., Angerbrandt, H., Dahlberg, J., Danielsson, M. & Schleyer, L. (2025) Företag som brottsverktyg: Upplägg, systemsårbarheter och kopplingar till den kriminella miljön. Rapport 2025:20.
  10. Brottsförebyggande rådet (2025) Stödmaterial till kommuner för att börja arbeta förebyggande mot välfärdsbrott.

Vill ni omsätta det här i er kommun?

Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.