Bidragsbrott inom socialförvaltningen

Definition och omfattning

Bidragsbrott regleras i bidragsbrottslagen och avser felaktiga utbetalningar av bidrag, ersättningar, pensioner och lån för personligt ändamål [1]. Lagen omfattar utbetalningar från flera statliga myndigheter samt från kommuner och arbetslöshetskassor [1]. Bidragsbrott är en del av det bredare begreppet välfärdsbrott, som saknar en juridisk definition men beskrivs som utnyttjande av offentligt finansierade trygghetssystem för egen vinning [2]. Ett exempel på bidragsbrott inom socialförvaltningens ansvarsområde är felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd [2].

Vanliga orsaker och metoder

Den vanligaste orsaken till felaktiga utbetalningar som härrör från den sökande är att personen inte anmäler ändrade förhållanden som påverkar rätten till eller storleken på en förmån [1]. Detta stod för 44 procent av de fel som orsakades av sökande [1]. Andra metoder kan vara att lämna falska inkomstuppgifter för att få tillgång till bidrag [3] eller att kräva ersättning för barn som inte är närvarande i förskola eller pedagogisk omsorg [4].

Statistik och upptäckt

Under 2021 uppskattades de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen till cirka 14,6 miljarder kronor, varav sökande bedömdes ha orsakat 90 procent [1]. För en majoritet av dessa fel, motsvarande cirka 7,4 miljarder kronor, fanns misstankar om brott [1]. Trots detta polisanmäldes endast 10 procent av det uppskattade beloppet för misstänkta bidragsbrott [1]. Bidragsbrott är ett så kallat upptäcktsbrott, vilket innebär att det inte blir synligt om det inte aktivt upptäcks och anmäls [5]. Ofta är det den utbetalande aktören som har möjlighet att upptäcka brottet genom sina kontroller [2]. Till skillnad från många andra välfärdsbrott har bidragsbrott en egen brottskod, vilket underlättar framtagning av lokal statistik [2].

Koppling till organiserad brottslighet

Organiserad brottslighet tillskansar sig en betydande del av de medel som betalas ut via välfärdssystemen [6]. Bedrägerier mot välfärdssystemet är den vanligaste formen av bedrägerier inom den operativa verksamheten i myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet [6]. Assistansbedrägerier är en av de vanligaste formerna av välfärdsbrott som bekämpas och kan involvera mycket stora belopp [6]. Falska inkomstuppgifter kan användas för att begå bidragsbrott, och det finns ett antal nätverkskriminella som är misstänkta för bidragsbrott mot olika myndigheter [3].