Hoppa till innehållet
Standas

Dolda inkomster och svartarbete vid ekonomiskt bistånd

Standas · 2026-08-17

Att en person som söker eller mottar ekonomiskt bistånd undanhåller inkomster från exempelvis svartarbete är en form av välfärdsbrott. Detta är ett känt riskområde inom socialtjänsten som kan vara svårt att upptäcka och lagföra.

Vad är svartarbete?

Svartarbete definieras som aktiviteter som i grunden är lagliga men som utförs utanför myndigheters kontroll, oftast för att undvika skatt eller sociala avgifter [1]. Kärnan i den svarta ekonomin är transaktioner som rör lagliga varor och tjänster, men där redovisningen bryter mot gällande regler [1]. Vinsten vid svartarbete uppstår genom att de skatter och avgifter som skulle ha betalats vid ett legalt anställningsförhållande undanhålls [1]. Denna typ av brottslighet urholkar de offentliga finanserna [1].

Risk för välfärdsbrott inom ekonomiskt bistånd

Ekonomiskt bistånd pekas ut som ett område som är särskilt utsatt för välfärdsbrott [2]. Ett vanligt tillvägagångssätt är att en person som söker eller får ekonomiskt bistånd har dolda inkomster från svartarbete, deltidsarbete eller studier som inte redovisas för socialtjänsten [2]. Genom att lämna felaktiga inkomstuppgifter för att få bistånd begår personen ett bidragsbrott, och genom att undanhålla inkomster från beskattning begås även ett skattebrott [2].

Omfattning och lagföring

Omfattningen av felaktiga utbetalningar och bidragsbrott inom ekonomiskt bistånd är mycket svårbedömd, och det saknas säkra uppskattningar [2]. Mörkertalet antas vara stort, bland annat eftersom det ofta är kommunerna själva som måste upptäcka brotten för att de ska bli kända [2]. I en enkät från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) uppgav 220 av 247 svarande kommuner att de hade identifierat felaktiga utbetalningar inom ekonomiskt bistånd. Totalt upptäcktes 3 026 fall, varav en fjärdedel polisanmäldes. Av de polisanmälda ärenden som hade avgjorts vid tidpunkten för rapporten ledde 4,4 procent till en fällande dom [2].

Svartarbete som del av den kriminella ekonomin

Svartarbete och andra systemexploaterande brott som välfärdsbedrägerier utgör den största och mest lönsamma delen av den kriminella ekonomin [2]. Skattebortfallet till följd av undanhållen skatt uppskattas till närmare 100 miljarder kronor varje år [3]. Vinsterna från välfärdsbrott kan användas för att finansiera annan brottslighet, skapa legitima fasader för kriminella nätverk eller ge en stabil inkomst till medlemmar i den organiserade brottsligheten [2].

Källor

  1. Björkström, Magnus & Fredriksson, Thomas (2026) Organiserad brottslighet i samhällsbygget: Om att förebygga, upptäcka och ingripa.
  2. Rostami, A., Mondani, H., Mellberg, J. & Roine, J. (2026) Svarta siffror: en ESO-rapport om den kriminella ekonomins omfattning. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2026:1.
  3. Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
  4. Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
  5. Hammar, L., Angerbrandt, H., Dahlberg, J., Danielsson, M. & Schleyer, L. (2025) Företag som brottsverktyg: Upplägg, systemsårbarheter och kopplingar till den kriminella miljön. Rapport 2025:20.
  6. Socialstyrelsen (2026) Välfärdsbrott på agendan: En kartläggning av riskområden för att stärka kunskapen kring att förebygga, förhindra och upptäcka välfärdsbrottslighet inom socialtjänst och LSS. Artikelnummer 2026-5-10228.

Vill ni omsätta det här i er kommun?

Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.