Fusk med assistansersättning

Omfattning och sårbarhet

Assistansersättning är den ersättning som resulterar i de största felaktiga utbetalningarna i kronor räknat [1]. Den bedöms vara särskilt utsatt för angrepp från organiserad brottslighet [2]. I en myndighetsgemensam satsning mot organiserad brottslighet var assistansbedrägerier den vanligaste formen av välfärdsbrott som bekämpades [3]. En sårbarhet är att ersättningen ofta betalas ut till ett företag, vilket skapar betydande möjligheter för oseriösa aktörer att på felaktiga grunder tillskansa sig stora belopp [4].

Typiska brottsupplägg

Ett vanligt brottsupplägg är att företag fakturerar för personlig assistans som inte har utförts, eller som har utförts i mindre omfattning än vad som rapporterats [4]. Detta kan ske genom att företag skriver falska tidrapporter [4]. I vissa fall har vårdnadstagare instruerats att överdriva sitt hjälpbehov inför besök av kommunens biståndshandläggare. Det kan handla om att vara sängliggande, ovårdat klädd, använda hjälpmedel som käpp utan att behöva det, eller att avstå från smärtstillande medel för att framstå som att man har mer ont [4]. Brottsligheten kan vara systematisk, där företag inspirerar och hjälper varandra, exempelvis genom att varna för kommunala granskningar [4].

Koppling till organiserad brottslighet

Välfärdsområdet är ett av de tre vanligaste områdena för infiltration av organiserad brottslighet [4]. Oseriösa företag kan användas som brottsverktyg för att systematiskt tillskansa sig medel från det allmänna [5]. Ett uppmärksammat exempel är den så kallade "Assistanshärvan", där ett företag fick närmare 30 miljoner kronor från Försäkringskassan för assistans som endast delvis eller inte alls utfördes. I fallet anställdes personer från den kriminella miljön som personliga assistenter, och 34 personer dömdes för brott [4]. I ett annat ärende i region Mitt ledde en underrättelse till återkrav från Försäkringskassan på över 60 miljoner kronor [3].

Förebyggande åtgärder

För att motverka brottsligheten är en uttalad ambition från regeringen att utforma nya statliga stöd så att riskerna för brott och felaktiga utbetalningar minskar [2]. Fokus ligger på att förhindra att felaktiga utbetalningar sker från början, eftersom det är svårare och mer resurskrävande att återkräva pengar i efterhand [2]. Regeringen avser att se över regelverken för assistansersättningen i syfte att stoppa utflödet av pengar till kriminella [2]. Ett arbetssätt för att bekämpa brotten är att myndigheter i samverkan snabbt delar relevant information på ett resurseffektivt sätt [3].