Förfalskade intyg inom socialtjänsten

Vad är förfalskade intyg i detta sammanhang?

Förfalskade intyg är en metod som används vid välfärdsbrott, där en aktör som en privatperson, ett företag eller en organisation utnyttjar välfärdssystemen för otillbörlig vinning [1]. Det handlar om att lämna in felaktiga uppgifter eller förfalska olika typer av dokument för att vilseleda beslutsfattare [1]. Risken för denna typ av brottslighet ökar ju större möjligheten är att fabricera innehållet i den information som lämnas till myndigheten [1].

Tillvägagångssätt vid ekonomiskt bistånd

Ekonomiskt bistånd är ett av de områden inom kommunal välfärd där fusk har identifierats [1]. Ett vanligt tillvägagångssätt är att den sökande förfalskar intyg, exempelvis kontoutdrag, för att ge en felaktig bild av sin ekonomiska situation och på så vis bli beviljad bistånd [1]. Andra exempel är förfalskade läkarintyg eller så kallade skenskiljsmässor, där två personer felaktigt uppger att de lever isär för att hushållets inkomst ska framstå som lägre än den i själva verket är [1].

Intyg inom omsorg och personlig assistans

Förfalskade intyg förekommer även inom omsorgstjänster och personlig assistans. Vid köp av insatser kan det handla om att utförare använder förfalskade utbildningsintyg för att styrka kompetensen hos personal eller verksamhetsansvariga [1]. Falska intyg från exempelvis läkare och arbetsterapeuter kan också användas för att fabricera eller överdriva ett vårdbehov, i syfte att ge ett företag möjlighet att få ersättning för en tjänst [2]. Inom personlig assistans har det uppmärksammats att enskilda kan vilseleda eller hota läkare för att få ett intyg som felaktigt berättigar till assistansersättning [1].

Svårigheter med kontroll och verifiering

En central utmaning för socialtjänsten är att kontrollera och verifiera äktheten i de underlag som lämnas in. Beslut om ekonomiskt bistånd baseras ofta på intyg och uppgifter som den sökande själv tillhandahåller, vilket medför en hög risk för felaktigheter [1]. Kommuner uppger att det kan vara svårt att granska viss information, till exempel medicinska uppgifter i läkarintyg, eftersom de ofta saknar egen medicinsk kompetens för att kunna ifrågasätta innehållet [1]. Det finns därför en efterfrågan från kommuner på nationellt stöd och konkreta verktyg för att bättre kunna bedöma äktheten i dokument som läkarintyg och kontoutdrag [1].