Otillbörlig påverkan mot handläggare inom socialförvaltningen

Vad är otillbörlig påverkan?

Otillbörlig påverkan är ett samlingsbegrepp för situationer där en utomstående person försöker styra hur en tjänsteperson eller förtroendevald agerar i sitt uppdrag [1]. Försöket görs med en tydlig intention att påverka och sker med metoder som är olagliga eller upplevs som obehagliga eller olämpliga [2]. Målet kan vara att få handläggaren att fatta ett annat beslut, frångå regler och rutiner, lämna ut sekretessbelagd information eller avstå från att anmäla missförhållanden [1].

Metoderna kan variera från direkta hot, våld, trakasserier och skadegörelse till otillbörliga erbjudanden som mutor eller försök att skapa vänskapskorruption [1]. Påverkan kan även ske mer subtilt genom indirekta hot eller obehagliga kommentarer avsedda att skrämma [1]. Begreppet omfattar alla påverkansförsök, oavsett om de lyckas eller inte [1].

Särskilt utsatta roller och ärendetyper

Inom socialförvaltningen är vissa yrkesroller särskilt utsatta. Det gäller bland annat socialsekreterare och andra medarbetare som utövar myndighetsutövning inom individ- och familjeomsorgen [1]. Även handläggare som fattar beslut om ekonomiskt bistånd löper en förhöjd risk för att utsättas för påverkansförsök [1]. Påverkan riktas främst mot individbeslut som rör en persons privatliv, familjeförhållanden eller privatekonomi [2]. Sårbarheten kan se olika ut beroende på ärendetyp. En kategori är rutinmässiga beslut med en kort handläggningstid, som beslut om ekonomiskt bistånd. En annan kategori är beslut som föregås av en längre process och tätare kontakt mellan handläggaren och den som försöker påverka, exempelvis vid insatser och placeringar som rör barn och unga [2].

Påverkare och deras motiv

Påverkansförsök kan komma från enskilda individer, men även från personer med koppling till kriminella eller extremistiska miljöer [3], [4]. Syftet är ofta att påverka utgången i ett specifikt ärende, men det kan också finnas bredare motiv. Det kan handla om att visa missnöje med en viss politik eller att försöka påverka samhället i en viss riktning [4]. Ett annat mål kan vara att hindra personal från att anmäla brott och på så sätt etablera en tystnadskultur [1]. Påverkansförsök från personer med kända kopplingar till systemhotande aktörer i individärenden bedöms dock vara relativt ovanliga, eftersom grupperingen sällan vill riskera att dra uppmärksamhet till sig [2]. Det förekommer även att personer med kriminella kopplingar försöker utnyttja privata relationer till kommunanställda för att påverka beslut [2].

Konsekvenser för handläggare och verksamhet

Otillbörlig påverkan beskrivs av kommunanställda som ett återkommande problem, särskilt inom socialtjänsten [1]. Utsattheten kan leda till allvarliga konsekvenser för den enskilde medarbetaren, dennes anhöriga och hela arbetsplatsen [2]. Enligt en undersökning från fackförbundet Akavia uppgav hälften av de kommun- och regionanställda som utsatts för hot, våld och trakasserier att det hade påverkat dem i deras tjänsteutövning [2]. Enbart oron för att utsättas kan vara tillräcklig för att tjänstepersoner ska tveka inför att fatta viktiga beslut [2].