Registerkontroll vid anställning inom utbildningsförvaltning
Standas · 2026-08-17
Arbetsgivare inom utbildningssektorn är skyldiga att genomföra registerkontroller för personal som arbetar med barn, men studier visar att befintliga möjligheter inte alltid utnyttjas fullt ut. Ny lagstiftning utökar möjligheterna att kontrollera personal i ledande och andra nyckelpositioner, även om registerkontroller i sig har begränsningar som förebyggande åtgärd.
Lagstadgade krav och praktiska utmaningar
Inom utbildningssektorn finns lagkrav på att kontrollera utdrag ur belastningsregistret för personal som ska arbeta med barn [1]. Detta regleras bland annat i lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn [1]. Det finns både obligatoriska kontroller för vissa verksamheter och möjlighet för arbetsgivare att begära att arbetssökande frivilligt visar upp utdrag [1].
Trots dessa möjligheter visar studier att kommuner inte alltid utnyttjar de befintliga lagrummen fullt ut [2]. En anledning kan vara en ovilja att ifrågasätta sökande eller att kontroller får ge vika vid personalbrist, vilket har observerats inom bland annat fritidsverksamhet [2]. Vissa kommuner har också uttryckt en oro för att testa lagens gränser efter att andra kommuner kritiserats för att ha utökat sina kontroller [2].
Utökade registerkontroller för nyckelpersoner
En lag som trädde i kraft den 1 mars 2026 ger kommuner utökad rätt att begära utdrag ur belastningsregistret och i vissa fall misstankeregistret vid nyanställning [3]. Lagen omfattar ledande befattningar och "andra tjänster av väsentlig betydelse för verksamheten" [3].
Bedömningen av vilka tjänster som är av väsentlig betydelse ska utgå från den anställdes faktiska ansvar och inflytande, inte enbart titeln [3]. Bestämmelserna gäller endast vid nyanställning eller nytt förordnande och ger inte stöd för löpande kontroller under en pågående anställning [3]. Förvaltningar uppmanas att aktivt pröva lagens möjligheter och utveckla en enhetlig praxis [3].
Registerkontrollens begränsningar
Flera källor pekar på att begränsade registerkontroller kan vara en anledning till att personer med kopplingar till kriminella aktörer får anställning i kommuner [2]. Samtidigt är det viktigt att inte enbart förlita sig på registerkontroller. Forskning från Brå visar att det är vanligare att redan anställda blir möjliggörare än att rena infiltrationsförsök sker [2].
Strategiska infiltrationsförsök kan dessutom vara svåra att upptäcka med registerkontroller, eftersom de kan använda personer som inte förekommer i några register [2]. Detta understryker vikten av andra åtgärder i rekryteringsprocessen, som noggrann referenstagning. Det har förekommit att sökande lämnat felaktiga eller falska referenser, varför det rekommenderas att verifiera referenser genom att exempelvis kontakta arbetsgivarens växelnummer istället för ett angivet direktnummer [1].
Källor
- Björkström, Magnus & Fredriksson, Thomas (2026) Organiserad brottslighet i samhällsbygget: Om att förebygga, upptäcka och ingripa.
- Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
- Andersson, David, Horgby, Anna & Östervall, Albin (2025) Otillåten påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar: Påverkansförsök mot förtroendevalda och kommunal förvaltning. Rapport 2025:4.
- Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
- Säkerhetspolisen (2023) Vägledning i säkerhetsskydd: Introduktion.
- Brottsförebyggande rådet (2025) Handbok för att förebygga otillåten påverkan: Stöd till kommuner för att rusta sig mot påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar.
- Andersson, David, Horgby, Anna & Östervall, Albin (2025) Otillåten påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar: Påverkansförsök mot förtroendevalda och kommunal förvaltning. Rapport 2025:4.
- Brottsförebyggande rådet (2025) Handbok för att förebygga otillåten påverkan: Stöd till kommuner för att rusta sig mot påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar.
- Säkerhetspolisen (2023) Skyldigheter vid exponering av säkerhetskänslig verksamhet.
- Säkerhetspolisen (2023) Vägledning i säkerhetsskydd: Personalsäkerhet.
Vill ni omsätta det här i er kommun?
Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.