Hoppa till innehållet
Standas

Trolöshet mot huvudman inom utbildningsförvaltning

Standas · 2026-08-17

Trolöshet mot huvudman är en form av korruption där en person i förtroendeställning missbrukar sin position till skada för huvudmannen. Inom utbildningssektorn kan detta yttra sig genom att anställda eller externa aktörer utnyttjar systemet för egen vinning, vilket kan underminera förtroendet för välfärden.

Vad är trolöshet mot huvudman?

Trolöshet mot huvudman är ett brott som innebär att en person missbrukar en förtroendeställning på ett sätt som orsakar skada för dennes huvudman [1]. Brottet klassas som en form av korruption och välfärdsbrottslighet [1, 2]. Till skillnad från exempelvis mutbrott, som kräver två parter, kan trolöshet mot huvudman begås av en enskild aktör som använder sin position för att direkt gynna sig själv ekonomiskt eller på annat sätt [1].

Riskområden inom utbildningsförvaltning

Inom utbildningssektorn kan trolöshet mot huvudman ta sig olika uttryck. Ett konkret exempel är när en fristående förskola felaktigt låter ett barn som flyttat utomlands stå kvar som inskrivet för att fortsätta erhålla skolpeng från kommunen [2]. En annan risk är så kallade insiders, där individer med kopplingar till kriminella miljöer söker sig till anställningar inom kommunal verksamhet för att missbruka sin ställning [3]. Sådant agerande riskerar att urholka medborgarnas förtroende för offentlig verksamhet [2].

Förebyggande åtgärder och intern kontroll

För att motverka trolöshet mot huvudman är intern kontroll centralt, vilket kan beskrivas som att säkerställa "ordning och reda" och att verksamheten bedrivs på ett korrekt och säkert sätt [4]. Den svenska förvaltningsmodellen bygger i hög grad på tillit, vilket kan utnyttjas av kriminella aktörer om kontrollsystemen har brister [5]. Förebyggande arbete kan innefatta återkommande och verksamhetsnära utbildningar för chefer och medarbetare om risker, regelverk och varningssignaler [6]. Vissa kommuner har även infört bakgrundskontroller vid nyanställningar för att förhindra infiltration [1].

Hantering vid misstanke om brott

Om en konkret misstanke om brott med koppling till tjänsten uppstår har arbetsgivaren rätt att genomföra internutredningar. Detta kan innefatta granskning av arbetsgivarägd utrustning som datorer och mobiltelefoner, förutsatt att åtgärderna är proportionerliga och har en tydlig koppling till misstanken [6]. Beroende på typ av misstanke, som exempelvis bidragsbrott eller bokföringsbrott, kan en anmälan göras till Polismyndigheten eller andra berörda myndigheter [6].

Källor

  1. Björkström, Magnus & Fredriksson, Thomas (2026) Organiserad brottslighet i samhällsbygget: Om att förebygga, upptäcka och ingripa.
  2. Regeringen (2024) Motståndskraft och handlingskraft: en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Skr. 2023/24:67.
  3. Upphandlingsmyndigheten (2025) Utveckling av det strategiska inköpsarbetet: med fokus på arbetslivskriminalitet. Rapport 2025:4.
  4. Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
  5. Ranstorp, Magnus & Ahlerup, Linda (2023) LVU-kampanjen: Desinformation, konspirationsteorier, och kopplingarna mellan det inhemska och det internationella i relation till informationspåverkan från icke-statliga aktörer. Försvarshögskolan.
  6. Sveriges Kommuner och Regioner (2024) Intern kontroll för tillit, trygghet och utveckling.
  7. Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
  8. Sveriges Kommuner och Regioner (u.å.) Intern kontroll i arbetet mot välfärdsbrottslighet: Ett stödmaterial för att identifiera risker i verksamheten.
  9. Strindberg, Anders & Svensson, Erik (red.) (2022) Demokratisk säkerhet: En antologi. FOI-R--5233--SE.
  10. Upphandlingsmyndigheten (2025) Utveckling av det strategiska inköpsarbetet: med fokus på arbetslivskriminalitet. Rapport 2025:4.

Vill ni omsätta det här i er kommun?

Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.