Bedrägerier med anställningsstöd

Anställningsstöd är subventioner som syftar till att underlätta för personer som har svårt att få eller behålla ett arbete, såsom långtidsarbetslösa, nyanlända eller personer med funktionsnedsättning [1]. Stöden, som exempelvis lönebidrag och nystartsjobb, hanteras av Arbetsförmedlingen och innebär att staten täcker en del av lönekostnaden för arbetsgivaren [1]. Dessa stödformer hör till de ersättningar med störst andel felaktiga utbetalningar [1, 2]. Uppskattningar visar att cirka 800 miljoner kronor för lönebidrag och 250 miljoner kronor för nystartsjobb betalas ut felaktigt, vilket motsvarar närmare 10 procent av de totala stöden [1].

Metoder för bedrägeri

Ett vanligt tillvägagångssätt är att en arbetsgivare ansöker om stöd för en person som inte arbetar alls (skenanställning) eller som arbetar färre timmar än vad som uppges [1]. Företaget redovisar sedan felaktiga uppgifter om arbetstid och lön för att få större bidrag än det har rätt till. I vissa upplägg betalar den anställde tillbaka lönen till arbetsgivaren [1]. För den anställde kan vinsten vara att få falska inkomstuppgifter som kan ligga till grund för exempelvis sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och pensionsgrundande inkomst (PGI) [1].

Andra metoder innefattar att företag kringgår regler genom att anställa varandras anhöriga, eftersom det inte är tillåtet att använda anställningsstöd för att anställa egna släktingar [1]. Det förekommer också att lönebidrag kombineras med falska intyg som felaktigt påstår att en anställd tillhör en specifik målgrupp med rätt till särskilt stöd. Vissa företag tar emot dubbel statlig finansiering för samma kostnader genom att få både bidrag och lönesubvention [1].

Systemsårbarheter

Bedrägerierna möjliggörs av sårbarheter i stödsystemen. Särskilt nystartsjobb har pekats ut som ett stöd med få kontroller, både vid ansökan och under stödperioden, trots att ersättningen kan vara hög [1]. Beslutsprocessen är ofta skyndsam med få kontrollpunkter. Bedömningen av en arbetsgivares lämplighet bygger delvis på automatiserade uppgifter, men till stor del även på information som arbetsgivaren själv lämnar. Exempelvis måste arbetsgivare själva intyga att de uppfyller kravet på att inte ha gjort sig skyldiga till allvarliga fel i yrkesutövningen [1].

Koppling till organiserad brottslighet

Anställningsstöd är en av flera välfärdsförmåner som utnyttjas av organiserad brottslighet, där företag används som brottsverktyg för att tillskansa sig medel från det allmänna [3]. Under perioden 2020, 2023 beviljades drygt 587 miljoner kronor i subventionerade anställningsstöd till företag med formella kopplingar till nätverkskriminella [1]. Av dessa gick cirka 546 miljoner kronor till företag kopplade till nätverkskriminella och drygt 40 miljoner till företag kopplade till så kallade ekoaktörer [1]. De vanligaste stödformerna var olika typer av lönebidrag samt introduktionsjobb [1]. Under samma period beviljades även anställningsstöd för 1 437 nätverkskriminella individer (cirka 350 miljoner kronor) och för 4 011 av deras medmisstänkta (cirka 1,8 miljarder kronor) [1].