Korruption och otillåten påverkan

Vad är otillåten påverkan?

Otillåten påverkan är ett samlingsbegrepp för försök att påverka hur en tjänsteperson eller förtroendevald agerar i sitt uppdrag [1, 2]. Syftet kan vara att få någon att fatta ett annorlunda beslut, bryta mot regler, lämna ut sekretessbelagd information eller avstå från att driva en politisk fråga [2]. Metoderna kan vara olagliga eller upplevas som olämpliga, och innefattar bland annat hot, våld, trakasserier, skadegörelse, otillbörliga erbjudanden som mutor, och otillbörliga relationer som vänskapskorruption och nepotism [2, 3]. Även subtila metoder som indirekta hot eller skrämmande kommentarer räknas hit. Begreppet omfattar både lyckade och misslyckade påverkansförsök [2]. Vissa myndigheter skiljer på otillåten påverkan, som avser brottsliga handlingar, och otillbörlig påverkan, som inkluderar icke-brottsliga och ofta svårupptäckta handlingar [1].

Förhållandet mellan korruption och otillåten påverkan

Korruption definieras som maktmissbruk för egen eller andras vinning och är en form av otillåten påverkan [3]. Vissa korruptiva handlingar, såsom otillbörliga erbjudanden (mutor) eller otillbörliga relationer, ingår därmed i begreppet otillåten påverkan [1]. Hot och våld ses inte som korruption i sig, men kan leda till att den utsatte begår en korrupt handling, eller vara en konsekvens av ett misslyckat påverkansförsök [3]. Forskningen om i vilken utsträckning organiserad brottslighet använder korruption mot svenska myndigheter är begränsad. Korruption sker ofta i det fördolda, är svår att bevisa och är därför sällan synlig i brottsstatistiken [4].

Koppling till organiserad brottslighet och välfärdsbrott

Otillåten påverkan är ett verktyg för organiserad brottslighet att skaffa sig kontroll och fördelar [5]. Forskning pekar på ett samband där organiserad brottslighet främjar korruption, vilket i sin tur kan urholka samhällsfunktioner [5]. Etablerade kriminella aktörer använder korruption för att uppnå fördelar, antingen symboliska för att vinna status och kontakter, eller instrumentella [3]. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) tenderar mindre synliga kriminella nätverk att föredra korruption, medan yngre personer i gängmiljöer oftare använder hot och våld [3]. Både korruption och otillåten påverkan ses som medel för att begå välfärdsbrott, exempelvis genom att påverka en handläggare att göra felaktiga utbetalningar [6, 5]. Polismyndigheten och Brå anser att välfärdsbrott, korruption och otillåten påverkan bör ses som delar av samma problembild [5].

Utsatthet och konsekvenser

Även om Sverige bedöms vara relativt förskonat från korruption kopplad till organiserad brottslighet, kan skadorna av ett enda fall vara mycket stora [3]. Brå konstaterar att otillåten påverkan som leder till korruption förekommer, särskilt gentemot tjänstepersoner vid Tullverket, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården [3]. En allvarlig konsekvens är när beslutsfattare påverkas att bevilja tillstånd på felaktiga grunder, eller när utredningar och anmälningar försvinner [4]. Rädsla för att utsättas för otillåten påverkan kan leda till att tjänstepersoner utövar självcensur, vilket i sin tur gör offentliga institutioner sårbara för påverkansförsök [3].