Företag som brottsverktyg
Standas · 2026-08-17
Företag används i allt större utsträckning som verktyg för att begå brott, bland annat inom den kriminella ekonomin och för välfärdsbrott. De erbjuder en legitim fasad som möjliggör brottsupplägg, penningtvätt och tillgång till offentliga medel.
Företagets roll i den kriminella ekonomin
Företag är attraktiva brottsverktyg eftersom de ger kriminella aktörer legitimitet och möjlighet att komma in på nya arenor, dölja brottslighet och skala upp sin verksamhet [1]. En handling som skulle väcka misstankar om den utfördes av en privatperson kan passera obemärkt inom ramen för ett företag [1]. Gränsen mellan ekonomisk brottslighet och organiserad brottslighet har blivit alltmer otydlig i takt med att företag blivit viktiga verktyg för kriminella [2]. Det har skett en förskjutning från att begå brott i ett befintligt bolag till att starta eller förvärva bolag med det uttalade syftet att använda dem för brottslig verksamhet [2].
Brottsupplägg och metoder
Företag är i vissa fall en förutsättning för att kunna begå brott, särskilt när det gäller de största utbetalningarna från välfärdssystemen [3]. Genom företag kan kriminella tillskansa sig offentliga medel via exempelvis assistansersättning, anställningsstöd eller lönegaranti vid konkurs [4]. Andra vanliga brott är skatte- och momsundandragande, penningtvätt, smuggling och bedrägerier mot andra företag [3]. Företagsfasaden används också för att delta i offentliga upphandlingar eller för att beställa varor på kredit utan avsikt att betala [4].
Användning och koppling till kriminella miljöer
Användningen av företag som brottsverktyg är utbredd inom kriminella miljöer. Under perioden 2020, 2023 hade en femtedel av de vuxna nätverkskriminella individerna i Sverige minst ett formellt företagsengagemang [1]. Företagen kan användas för att finansiera annan brottslig verksamhet, tvätta brottsvinster och sprida risker [2]. I vissa upplägg används företag som en förbrukningsvara som snabbt försätts i konkurs efter att bedrägerier genomförts, medan de i andra fall används under längre tid för att blanda legal och illegal verksamhet [1]. Företagsverksamhet kan även ge kriminella aktörer lokalt inflytande, till exempel genom att erbjuda skenanställningar [3].
Systemsårbarheter som utnyttjas
Brottsligheten möjliggörs genom att kriminella utnyttjar sårbarheter i lagar och administrativa system [1]. Komplexa ägarstrukturer och användandet av målvakter kan skydda de verkliga huvudmännen från myndigheters insyn [1]. En central del av den kriminella infrastrukturen är utnyttjandet av så kallade lager- och historikbolag, som kan köpas färdiga och ibland förses med en fiktiv historik [1]. Eftersom det straffrättsliga systemet främst riktas mot individer kan administrativa sanktioner mot företag bli verkningslösa när bolagen endast används instrumentellt för att begå brott [1].
Källor
- Polismyndigheten (2022) Utsatta områden och penningtvätt: En analys av finansiella förutsättningar, penningtvätt och parallella ekonomiska strukturer. Diarienummer: A644.186/2022.
- Samverkan mot organiserad brottslighet (2026) Samhällsgemensam lägesbild över organiserad brottslighet: Aktörer, relationer och strategiska sårbarheter.
- Polismyndigheten (2024) Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 2023.
- Regeringen (2017) Tillsammans mot brott: ett nationellt brottsförebyggande program. Skr. 2016/17:126.
- Ekobrottsmyndigheten (2025) Ekobrottsmyndighetens lägesbild 2025.
- Hammar, L., Angerbrandt, H., Dahlberg, J., Danielsson, M. & Schleyer, L. (2025) Företag som brottsverktyg: Upplägg, systemsårbarheter och kopplingar till den kriminella miljön. Rapport 2025:20.
- Samverkan mot organiserad brottslighet (2026) Samhällsgemensam lägesbild över organiserad brottslighet: Aktörer, relationer och strategiska sårbarheter.
Vill ni omsätta det här i er kommun?
Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.