Bedrägerier mot anställningsstöd

Anställningsstöd är subventioner som syftar till att sänka tröskeln till arbetsmarknaden för personer som har svårt att få eller behålla ett arbete, till exempel långtidsarbetslösa, nyanlända eller personer med funktionsnedsättning [1]. Stöden, som hanteras av Arbetsförmedlingen, innebär att staten täcker en del av arbetsgivarens lönekostnad [1]. Denna typ av subventioner har visat sig vara sårbara för missbruk och bedrägerier, där oseriösa företag använder systemen som ett brottsverktyg för att oriktigt tillskansa sig medel från det allmänna [2].

Omfattning

Felaktiga utbetalningar inom systemen för anställningsstöd är ett betydande problem. För lönebidrag uppskattas att 800 miljoner kronor betalas ut felaktigt, och för nystartsjobb är motsvarande siffra 250 miljoner kronor. Detta motsvarar närmare 10 procent av de totala stöden [1]. Lönebidrag och nystartsjobb är bland de ersättningar som har störst andel felaktiga utbetalningar [1]. Brottsligheten kan ha kopplingar till organiserad brottslighet, där företag systematiskt används för att utnyttja välfärdssystemen [2].

Tillvägagångssätt

Bedrägerier mot anställningsstöd kan utföras på flera sätt. Ett vanligt upplägg är att en arbetsgivare ansöker om stöd för en person som i själva verket inte arbetar i företaget (skenanställning) eller som arbetar färre timmar än vad som uppges. Företaget redovisar sedan felaktiga uppgifter om arbetstid och lön för att få ut mer pengar än det har rätt till [1].

Andra metoder inkluderar:

• Dubbel finansiering: Företag tar emot både bidrag och lönesubvention för samma kostnader [1].
• Kringgående av regler: Företagare anställer varandras anhöriga för att kringgå regeln om att man inte får anställa sina egna släktingar med anställningsstöd [1].
• Falska intyg: Företag använder falska intyg för att felaktigt hävda att en anställd tillhör en målgrupp som har rätt till särskilt stöd [1].

Konsekvenser för individ och system

I vissa brottsupplägg betalar den anställde tillbaka en del av lönen till arbetsgivaren vid sidan av den officiella redovisningen [1]. För den enskilde kan vinsten med att delta i ett sådant upplägg vara att få falska inkomstuppgifter. Dessa uppgifter kan i sin tur ligga till grund för sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och pensionsgrundande inkomst (PGI), vilket kan ge tillgång till andra delar av välfärdssystemet, som socialförsäkringar och a-kassa [1].