Hoppa till innehållet
Standas

Fakturering för ej utförda tjänster

Standas · 2026-08-17

Fakturering för tjänster som inte har utförts är ett vanligt tillvägagångssätt vid välfärdsbrott. Metoden innebär att företag systematiskt begär ersättning från offentlig sektor för arbete, tjänster eller varor som helt eller delvis inte har levererats.

Definition och förekomst

Att fakturera för ej utförda tjänster är en form av bedrägeri där en aktör begär betalning för varor eller tjänster som aldrig har levererats [1]. Inom välfärdssektorn används metoden av kriminella aktörer för att missbruka systemen och tillskansa sig offentliga medel [2]. Brottsupplägget kan vara systematiskt och organiserat, där företag används som brottsverktyg för att felaktigt få tillgång till medel från det allmänna [3].

Exempel på tillvägagångssätt

Metoden förekommer inom flera olika välfärdsområden. Inom vård och omsorg kan det handla om att fakturera för vård som inte utförts, eller att rapportera fler timmar än vad som faktiskt arbetats inom exempelvis hemtjänsten [2]. Andra varianter är att begära ersättning för en dyrare typ av behandling än den som getts, eller att bokföra tilläggstjänster som aldrig utförts [4]. Inom skola och förskola finns exempel där ersättning har krävts för barn som inte är närvarande i verksamheten [5], exempelvis för att de har utvandrat och inte längre bor i landet [4].

Fler områden och systematik

Även inom föreningslivet och byggsektorn förekommer liknande upplägg. Föreningar kan få bidrag för aktiviteter som aldrig anordnas eller för deltagare som inte finns [6]. Byggentreprenörer kan fakturera en kommun för arbeten som inte utförts eller för att ha använt billigare material än vad som avtalats och fakturerats [7]. Brottsligheten kan vara systematisk, där företag samarbetar och varnar varandra för granskningar från kommunen [8]. Osanna fakturor kan även användas för att dölja vinster i en verksamhet, till exempel för att undvika att visa oproportionerligt höga vinstmarginaler vid en myndighetsgranskning [4].

Sårbarheter i systemen

En bidragande orsak till att denna typ av brottslighet är möjlig är brister i kontrollsystemen [2]. En specifik sårbarhet är när leverantörer själva intygar att de följer lagar och avtalsvillkor, en så kallad sanningsförsäkran. Detta kan göra det svårt för seriösa företag som följer reglerna att vinna offentliga upphandlingar [2]. Fusket kan också vara svårt att upptäcka om den tjänst som faktiskt levereras är adekvat, medan det är den administrativa klassificeringen eller prissättningen som är felaktig [4].

Källor

  1. Rostami, A., Mondani, H., Mellberg, J. & Roine, J. (2026) Svarta siffror: en ESO-rapport om den kriminella ekonomins omfattning. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2026:1.
  2. Regeringen (2024) Motståndskraft och handlingskraft: en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Skr. 2023/24:67.
  3. Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
  4. Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
  5. Regeringen (2017) Tillsammans mot brott: ett nationellt brottsförebyggande program. Skr. 2016/17:126.
  6. Polismyndigheten (2026) Brottsvinsterna för bedrägeribrottsligheten 2025: Analys av anmälda bedrägerier och brottsvinster. Diarienr A196.420/2026.
  7. Ekobrottsmyndigheten (2025) Ekobrottsmyndighetens lägesbild 2025.
  8. Sveriges Kommuner och Regioner (u.å.) Intern kontroll i arbetet mot välfärdsbrottslighet: Ett stödmaterial för att identifiera risker i verksamheten.
  9. Hurve, Karolina & Skinnari, Johanna (2021) Finansiering av terrorism: En studie av motåtgärder. Rapport 2021:6.
  10. Hammar, L., Angerbrandt, H., Dahlberg, J., Danielsson, M. & Schleyer, L. (2025) Företag som brottsverktyg: Upplägg, systemsårbarheter och kopplingar till den kriminella miljön. Rapport 2025:20.
  11. Brottsförebyggande rådet (2025) Stödmaterial till kommuner för att börja arbeta förebyggande mot välfärdsbrott.
  12. Rostami, Amir & Mondani, Hernan (2024) Kriminella entreprenörer: en studie av den organiserade brottslighetens kopplingar till näringslivet. Stockholms Handelskammare.

Vill ni omsätta det här i er kommun?

Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.