Missbruk av falska och utnyttjade identiteter

Omfattning och syfte

Användandet av andras eller helt falska identiteter för att begå ekonomisk brottslighet sker i stor omfattning [1]. Falska och utnyttjade identiteter utgör centrala verktyg i den kriminella ekonomin och har en stor påverkan på välfärden [2]. Identiteterna används för en rad olika syften, såsom finansiella transaktioner, penningtvätt, att placera kriminella i bolagsstyrelser, falska anställningar och bedrägerier mot både myndigheter och privatpersoner [3]. Denna typ av systematisk brottslighet riskerar att få stora konsekvenser för statens förmåga att upprätthålla välfärden [4].

Metoder för att skapa och använda identiteter

Ett vanligt tillvägagångssätt är att kriminella nätverk lockar personer från andra EU-länder till Sverige mot ersättning [1]. Väl i Sverige förses personerna med osanna anställningsintyg och får hjälp med att folkbokföra sig, skaffa e-legitimation och öppna bankkonton. När personerna sedan lämnar landet lämnas deras identitetshandlingar, bankkort och e-legitimationer kvar för att användas av kriminella [1]. På så vis skapas en "skeninvandrad identitet" som lever ett fiktivt liv i Sverige [5]. Metoden gör det möjligt för de faktiska brottsaktörerna att distansera sig från brottsligheten [1]. Det finns en organiserad svart marknad där så kallade målvaktstjänster erbjuds till kriminella nätverk [5].

Digitalisering och falska intyg som möjliggörare

Brister i kontrollsystemen kring identitetshandlingar och tillgången till digitala verktyg gör det enkelt att agera i någon annans namn [1]. Digitaliseringen och användningen av e-legitimationer skapar möjligheter att under lång tid förfoga över en identitet utan att det upptäcks [5]. Kriminella använder sig av mallar för att skapa falska anställningsintyg och lönespecifikationer för att styrka falska uppgifter [5]. Ett falskt anställningsintyg kan anpassas efter syftet, till exempel för att ange en viss lönenivå för att kunna ta ett bolån på felaktiga grunder [5]. Att identiteter och bolag kan utnyttjas på distans från andra länder försvårar utredning och lagföring ytterligare [1].

Utnyttjande av välfärdssystemen

Ett primärt syfte med uppläggen är att systematiskt utnyttja välfärds- och socialförsäkringssystemen [6]. De årsinkomster som genereras genom falska anställningar kan göra att de kriminella kvalificerar sig för förmåner från välfärdssystemen, såsom a-kassa och pension [1]. En specifik sårbarhet rör pensionssystemet. Även om Skatteverket avregistrerar en bekräftat falsk identitet kan information om intjänad inkomst finnas kvar som pensionsgrundande. Detta öppnar för möjligheten att senare ansöka om svensk pension från ett annat EU- eller EES-land. Eftersom en falsk identitet aldrig upphör kan utbetalningar pågå under mycket lång tid och leda till att stora summor betalas ut från systemen [7].

Behov av åtgärder

För att motverka missbruket behöver både offentliga och privata aktörer arbeta mer systematiskt för att förhindra att identiteter utnyttjas [1]. Det finns ett uttalat behov av ett sammanhängande, säkert och hållbart system för identiteter [8]. Åtgärder som efterfrågas är bland annat en övergripande översyn av lagstiftningen, ökad kunskap om missbruket samt skärpta kontroller för både digital och fysisk identifiering [1]. Myndigheter behöver också ges bättre förutsättningar att effektivt utbyta information för att kunna agera utifrån en helhetsbild istället för enbart den information som finns i de egna systemen [8].