Översikt: Vård- och omsorgsförvaltning

Kommunalt ansvar och omfattning

Kommunerna har ett lagstadgat ansvar för att planera och tillhandahålla insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning [1]. Dessa verksamheter, tillsammans med skolan, är centrala ansvarsområden som sammantaget står för nästan tre fjärdedelar av kommunernas totala kostnader, vilka uppgick till 773 miljarder kronor år 2022 [2]. Enligt socialtjänstlagen ska kommunen aktivt skaffa sig kunskap om invånarnas behov och informera om socialtjänstens insatser så att enskilda och deras anhöriga vet vart de kan vända sig för att få stöd [1]. I statistiska sammanhang redovisas ofta vård och omsorg om äldre gemensamt med den för personer med funktionsnedsättning, men uppdelningar görs med hjälp av expertbedömningar och ekonomisk statistik [3].

Demografisk utveckling och vårdbehov

Den demografiska utvecklingen med en ökande andel äldre i befolkningen är den främsta drivkraften bakom ett växande vårdbehov. Behovet av omsorgsinsatser ökar markant med stigande ålder. År 2023 hade 11 procent av personer i åldern 80, 84 år hemtjänst, jämfört med 33 procent bland de som var 90 år och äldre [4]. Trots detta hade majoriteten av de äldre inga omsorgsinsatser; 2023 mottog 27 procent av alla personer 80 år och äldre hemtjänst eller bodde på särskilt boende [3]. Andelen äldre med omsorgsinsatser har även minskat över tid mellan 2015 och 2023 [3].

Personalbehov och prognoser

Äldreomsorgen är den verksamhet där personalbehovet beräknas öka mest till följd av demografin. En prognos visar att behovet av anställda kan öka med 32 procent, motsvarande cirka 65 600 personer, mellan 2023 och 2033 om inga förändringar sker [3]. Medräknat pensionsavgångar uppgår det totala rekryteringsbehovet under samma period till nästan 123 000 personer [3]. Sådana prognoser tar dock inte hänsyn till faktorer som kan dämpa behovet, såsom förbättrad hälsa i befolkningen, införande av ny teknik som trygghetslarm, eller nya arbetssätt [4]. Även höjda ambitioner för välfärdens kvalitet och utbud kan påverka personalbehovet utöver de rent demografiska faktorerna [3].

Kompetensförsörjning

För att möta det stora rekryteringsbehovet är kompetensförsörjning en central fråga. Arbetskraften inom äldreomsorgen har en hög andel utrikes födda; 2023 var 35 procent av undersköterskorna och över hälften av vårdbiträdena födda utomlands [4]. Olika åtgärder kan påverka personalbehovet, till exempel skulle en höjd pensionsålder från 64,2 till 66 år minska rekryteringsbehovet med över 15 300 personer [3]. Staten, kommuner och regioner har ett delat ansvar för att finansiera kompetenshöjande insatser [4]. Ett exempel är den statliga satsningen "Äldreomsorgslyftet", som ger anställda möjlighet att studera med bibehållen lön för att stärka kompetensen inom äldreomsorgen [4].