Användning av okvalificerad personal inom vård och omsorg
Standas · 2026-08-17
Att medvetet anställa personal som saknar rätt kompetens är en metod som används för att begå välfärdsbrott inom vård och omsorg. Detta kan ske genom exempelvis förfalskade intyg eller genom att kringgå lagstadgade krav på registerkontroller.
Motiv och metoder
Ett sätt att otillbörligt tillskansa sig offentliga medel är att leverera en undermålig tjänst där kvaliteten inte motsvarar vad lagar, avtal och professionsnormer kräver [1]. Användning av okvalificerad arbetskraft är en sådan metod, där syftet är att sänka kostnaderna och stärka den ekonomiska vinningen [2, 1]. Detta kan ske genom att utförare medvetet väljer att inte säkerställa att personalen har rätt kompetens för uppdraget [2].
För att ge sken av att uppfylla kompetenskraven kan oseriösa aktörer förfalska personalens CV:n, betyg och utbildningsintyg [2]. En annan metod som förekommer inom exempelvis hemtjänsten är anhöriganställningar, trots att kommunen inte tillåter det. I vissa fall har detta skett med hjälp av felaktiga identiteter [2].
Riskområden
Hemtjänst och HVB-hem (hem för vård eller boende) är verksamheter där det uppmärksammats fall av medvetet användande av okvalificerad personal [1, 2]. Det finns även observationer om att kriminella arbetar på eller driver behandlingshem [2]. En riskfaktor kan vara en stor efterfrågan på arbetskraft i yrken som har låga eller inga formella utbildningskrav [3].
En annan risk är att verksamheter utformas för att i praktiken vara tillståndspliktiga, men de förkläs som icke tillståndspliktiga för att kringgå kraven. Ett exempel är stödboenden för vuxna som bedrivs med ett innehåll som egentligen motsvarar ett tillståndspliktigt HVB-hem [2].
Konsekvenser och tillsyn
När ekonomisk vinning prioriteras framför kvalitet finns en risk att enskilda inte får den vård och omsorg de har behov av, vilket kan leda till missförhållanden och i förlängningen undvikbara skador eller ett ökat vårdbehov [2]. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har i sin tillsyn sett att barn och unga placerats i verksamheter där bemanning och kompetens inte kunnat tillgodose deras behov av trygg och säker vård [2].
En av de vanligaste orsakerna till att IVO återkallar tillstånd eller förbjuder verksamhet är att företrädare har brustit i skyldigheten att kontrollera personal mot misstanke- och brottsregistret innan anställning [2]. Inom omsorgsverksamhet har IVO möjlighet att granska företrädares ekonomiska skötsamhet och brottshistorik, och det finns krav på att företag ska begära utdrag ur belastningsregistret för personal [1].
Källor
- Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
- Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
- Ekobrottsmyndigheten (u.å.) Förebygg arbetslivskriminalitet genom upphandling: vägledning.
- Hammar, L., Angerbrandt, H., Dahlberg, J., Danielsson, M. & Schleyer, L. (2025) Företag som brottsverktyg: Upplägg, systemsårbarheter och kopplingar till den kriminella miljön. Rapport 2025:20.
- Socialstyrelsen (2026) Välfärdsbrott på agendan: En kartläggning av riskområden för att stärka kunskapen kring att förebygga, förhindra och upptäcka välfärdsbrottslighet inom socialtjänst och LSS. Artikelnummer 2026-5-10228.
Vill ni omsätta det här i er kommun?
Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.