Fakturering för ej utförda insatser inom vård och omsorg

Tillvägagångssätt

Ett vanligt tillvägagångssätt vid välfärdsbrott är att en upphandlad verksamhet begär betalt för tjänster som inte har utförts [1]. Det kan till exempel handla om att ett hemtjänstföretag fakturerar en kommun för arbete som utförts i lägre omfattning än antalet inrapporterade timmar [2]. Andra metoder är att bokföra tilläggstjänster från en prislista som aldrig har utförts, eller att lägga på extra kostnader för tjänster som egentligen ska ingå i det avtalade priset [3].

Fiktiva och manipulerade brukare

Fakturering för ej utförda insatser kan ske genom att använda fiktiva eller manipulerade brukare. Ett exempel är att personer som har utvandrat registreras som deltagare i en verksamhet för att kunna fakturera för dem [3]. Personer kan också registreras som patienter utan sin vetskap eller efter att ha blivit vilseledda [3]. Det finns även uppgifter om att dementa personers uppgifter har använts vid misstankar om registrering av påhittade behandlingar [3].

Fabricerade och överdrivna behov

Ersättningssystem som bygger på individuell behovsprövning kan utnyttjas genom att brukarens behov hittas på eller överdrivs [3]. Det kan innebära att en person med ett verkligt behov används för att få ett biståndsbeslut, men utan att utföraren har för avsikt att tillgodose behovet [3]. I andra fall kan brukare instrueras att framstå som sjukare än de är vid besök av kommunens biståndshandläggare, till exempel genom att vara nedbäddade, slarvigt klädda eller använda hjälpmedel som de normalt inte behöver [2].

Systematiskt agerande

Fusk med fakturering inom exempelvis hemtjänsten kan vara systematiskt och följa ett tydligt brottsupplägg [2]. Det förekommer att företag inspirerar och hjälper varandra, bland annat genom att varna för kommunala granskningar [2]. Att en verksamhet har bristfällig dokumentation och kvalitet i omsorgen kan vara tecken på ett felaktigt utförande som syftar till att tillskansa sig medel man inte har rätt till [1].