Felaktig tidredovisning inom vård och omsorg

Felaktig tidredovisning är ett konstaterat problem inom den kommunala välfärden, särskilt inom hemtjänsten [1]. Det handlar om att utförare manipulerar tidsredovisningen för att få ersättning från kommunen för insatser som inte har utförts i den omfattning som rapporterats [1]. Omfattningen av välfärdsbrott och felaktiga utbetalningar är dock svårbedömd, bland annat på grund av bristande systematik och osäkerhet i kommunernas underlag [1].

Olika former av felaktig tidredovisning

Brottsuppläggen kan se olika ut. En vanlig metod är att den registrerade tiden hos en enskild person inte stämmer med verkligheten, eller att orimliga restider registreras [1]. Det kan också handla om att ett företag fakturerar kommunen för arbete som utförts i lägre omfattning än antalet inrapporterade timmar, eller inte utförts överhuvudtaget [2]. Andra varianter är att registrera utvandrade personer som deltagare i en verksamhet eller att bokföra besök som aldrig ägt rum [3]. Det kan även handla om att felaktigt kategorisera en utförd tjänst som en dyrare variant i ersättningssystemet [3].

Hemtjänst som särskilt riskområde

Hemtjänst är ett välkänt riskområde för välfärdsbrott [1]. En central orsak är den informationsasymmetri som råder: kommunen har begränsad direkt insyn i hur insatserna faktiskt utförs hos brukaren [1]. Detta gör det möjligt för oseriösa aktörer att leverera en undermålig tjänst, till exempel genom att minimera antalet personaltimmar, och ändå fakturera fullt pris [3]. Anhöriganställningar inom hemtjänsten ses också som en riskfaktor, då det kan finnas ett gemensamt intresse mellan utförare och brukare att agera felaktigt gentemot kommunen [1].

Systematiska upplägg och svårigheter med kontroll

Fusket kan vara systematiskt och ha ett tydligt brottsupplägg. I avlyssnade samtal har det framkommit hur vårdnadstagare instruerats att framstå som sjukare och mer behövande än de är inför besök av kommunens biståndshandläggare [2]. Det finns även exempel på hur företag har hjälpt varandra, bland annat genom att varna för kommunala granskningar [2].

Att upptäcka och förhindra felaktig tidredovisning är en utmaning för kommunerna. Kontroller är ofta tidskrävande och kräver manuellt arbete, vilket kan ses som både ett resurs- och ett metodproblem [1]. När fusket består av en administrativ felkategorisering kan den levererade tjänsten i sig vara adekvat, vilket gör oegentligheten ännu svårare att upptäcka [3]. Bristande dokumentation och kvalitet i omsorgen kan vara tecken på ett felaktigt utförande som syftar till att tillskansa sig medel man inte har rätt till [4].