Assistansbedrägeri

Assistansbedrägeri är den vanligaste formen av välfärdsbrott som bekämpas inom ramen för myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet [1]. Det är också den ersättning som genererar de största felaktiga utbetalningarna i kronor räknat [2]. Omfattningen av brottsligheten illustreras av ett enskilt underrättelseärende som ledde till återkrav från Försäkringskassan på över 60 miljoner kronor [1]. Trots att assistansbedrägerier uppmärksammats som en vanlig företeelse sedan länge finns inga säkra uppskattningar av den totala omfattningen [3].

Tillvägagångssätt

Brottsuppläggen vid assistansbedrägeri är ofta systematiska och kan involvera både enskilda, anhöriga och företag [4]. Ett vanligt tillvägagångssätt är att överdriva eller fabricera hjälpbehov för att få rätt till ersättning [5]. Det kan ske genom att vilseleda eller hota läkare för att få felaktiga intyg, eller genom att instruera brukare att simulera eller förvärra symtom vid besök av biståndshandläggare [3]. Ett annat vanligt förfarande är att företag eller enskilda lämnar in felaktiga tidrapporter för assistans som inte utförts, eller som utförts i mindre omfattning än vad som faktureras [4]. Det förekommer även att företag uppger högre lönekostnader för assistenter än de verkliga för att behålla mellanskillnaden [3].

Riskfaktorer och sårbarheter

Personlig assistans är ett riskområde för välfärdsbrott av flera anledningar. De stora summor pengar som är involverade gör insatsen till ett attraktivt mål [3]. Vidare utförs assistansen ofta i den enskildes hem med begränsad insyn, vilket försvårar kontroll [3]. Brukarens beroendeställning till utföraren är en annan sårbarhet som kan utnyttjas [6]. Möjligheten enligt LSS att anställa anhöriga som assistenter kan skapa en inlåsningseffekt där den assistansberättigade blir familjens inkomstkälla, vilket medför incitament att utnyttja systemet [3]. Det finns även ekonomiska drivkrafter att välja bort andra insatser, som daglig verksamhet, till förmån för fler assistanstimmar då assistansersättningen är högre [3].

Myndighetssamverkan mot brottsligheten

För att motverka assistansbedrägerier pågår en förbättrad samverkan mellan flera myndigheter, främst Polismyndigheten, Försäkringskassan och Skatteverket [7]. Arbetssättet bygger på att snabbt dela relevant information på ett resurseffektivt sätt [1]. Även samarbete med Inspektionen för vård och omsorg (IVO) förekommer för att granska välfärdsföretag, vilket kan leda till att de förlorar sina tillstånd att bedriva verksamhet [7]. Det delade ansvaret för personlig assistans mellan stat och kommun kan dock försvåra kontrollerna om aktörerna inte har full förståelse för varandras kontrollåtgärder [3].