Avtalsbrott inom vård och omsorg

Definition och gränsdragning

Ett avtalsbrott uppstår när en privat utförare av välfärdstjänster inte uppfyller de villkor som specificerats i avtalet med en kommun. Det kan vara svårt att avgöra om en oegentlighet är ett brott i lagens mening, ett avtalsbrott eller ett utnyttjande av ett otydligt formulerat avtal som inte kan bestridas juridiskt [1]. Den vanligaste grunden för en kommun att avsluta ett kontrakt i förtid är att leverantören gör sig skyldig till ett väsentligt avtalsbrott. Vad som utgör ett sådant brott beror på kontraktets innehåll och omständigheterna i det enskilda fallet [2].

Exempel på avtalsbrott

Avtalsbrott kan ta sig många olika uttryck. Inom äldreomsorgen kan det handla om att anlita en underleverantör som kommunen inte har godkänt eller att företrädare för företaget utnyttjar sin arbetskraft, exempelvis genom att anställda tvingas betala tillbaka en del av sin lön [1]. Andra exempel som kan anses utgöra väsentliga avtalsbrott är att en utförare lämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter, allvarligt eller upprepat brister i fullgörandet av avtalet, eller inte uppfyller sina skyldigheter gällande skatter och sociala avgifter [2]. Det kan också röra sig om att inte informera om väsentliga förändringar i ägar- eller ledningsförhållanden [2].

Konsekvenser och hantering

När en utförare bryter mot ett avtal kan det leda till att enskilda inte får den vård och omsorg de har rätt till eller att kvaliteten medvetet åsidosätts för ekonomisk vinning [1]. För kommunen kan det innebära att ersättning betalas ut för tjänster som inte utförts enligt avtal [1]. Om en kommun upptäcker att en utförare brister i sitt åtagande ska den uppmanas skriftligen att vidta rättelse utan oskäligt dröjsmål [2]. Om utföraren gör sig skyldig till ett väsentligt avtalsbrott och inte vidtar rättelse har kommunen rätt att säga upp avtalet med omedelbar verkan [2].

Avtalens utformning och uppföljning

En utmaning är att det i praktiken är svårt att utforma avtal som i detalj reglerar alla tänkbara händelser, vilket gör att avtal i viss utsträckning alltid är ofullständiga [1]. Ett ofullständigt avtal kan utnyttjas av en utförare på ett sätt som går emot kommunens intentioner, utan att det nödvändigtvis är ett brott. Denna typ av problematik leder oftare till dialog mellan parterna än till kraftfulla åtgärder som uppsägning [1]. För att förebygga detta är det viktigt med tydliga avtal som klargör vad som ska levereras och hur det ska följas upp. Regelbunden och riskbaserad avtalsuppföljning är avgörande för att upptäcka oseriösa aktörer och visa att det finns en risk för upptäckt [1].