Fusk inom hemtjänsten

Hemtjänst är ett av de områden inom den kommunala välfärden där fusk och oegentligheter ofta förekommer [1]. Risken för välfärdsbrott bedöms vara betydligt högre inom hemtjänst än inom exempelvis särskilda boenden för äldre. Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) var 11 procent av de företag med tillstånd från IVO som drevs av nätverkskriminella verksamma inom hemtjänst, jämfört med 2 procent inom särskilda boenden [1].

Metoder för fusk

De brottsupplägg som identifierats inom hemtjänst är flera. En vanlig metod är att företag fakturerar kommunen för insatser som inte har utförts, eller som utförts i mindre omfattning än vad som rapporterats [2]. Detta kan ske genom manipulerade tidsredovisningar där den registrerade tiden hos brukaren inte stämmer med verkligheten [1]. Andra metoder innefattar att medvetet leverera tjänster av lägre kvalitet än avtalat, till exempel genom att använda okvalificerad personal eller minimera antalet personaltimmar, samtidigt som man tar fullt betalt [3]. Det förekommer även avtalsbrott, som att anlita underleverantörer som inte godkänts av kommunen, samt att personalens meriter förfalskas [1].

Manipulerade vårdbehov

Ett annat tillvägagångssätt är att fabricera eller överdriva vårdbehov för att få ett biståndsbeslut [3]. I telefonavlyssningar har det framkommit hur vårdtagare instruerats att framstå som mer behövande inför besök av kommunens biståndshandläggare. De har uppmanats att exempelvis vara sängliggande, slarvigt klädda, använda en käpp de normalt inte behöver eller avstå från smärtstillande medel för att verka ha mer ont [2]. Uppläggen bygger ofta på att brukaren är i en beroendeställning och antingen inte förstår eller inte kan hävda sin rätt [3].

Riskfaktorer och systematiskt fusk

Flera faktorer gör hemtjänsten sårbar. En central risk är den så kallade informationsasymmetrin, där kommunen har begränsad insyn i hur insatserna faktiskt utförs i brukarens hem [1]. Kontroller är ofta tidskrävande och manuella, vilket kan vara ett problem både resurs- och metodmässigt [1]. Fusket kan vara systematiskt, där företag samarbetar och varnar varandra för kommunala granskningar [2]. I ett uppmärksammat fall hade en tidigare högt uppsatt kommunpolitiker, med god insyn i kontrollsystemen, startat ett hemtjänstföretag och dömdes senare för grova bedrägerier [2].

Anhöriganställning som risk

Anhöriganställning inom hemtjänsten utgör en specifik risk för oegentligheter. Detta eftersom utföraren och brukaren kan ha ett gemensamt intresse av att agera felaktigt gentemot kommunen [1]. Även om kommuner vanligtvis förbjuder anhöriganställningar har det visat sig förekomma ändå, bland annat genom användning av falska identiteter. För att motverka detta behöver kommunen kontrollera uppgifters äkthet eller hämta dem från en oberoende part [1].