Kriminell infiltration i vård och omsorg

Kriminell infiltration i vård- och omsorgssektorn innebär att organiserad brottslighet tar sig in i verksamheterna, antingen genom att driva företag eller via anställda. Syftet är ofta att utnyttja offentliga medel och få tillgång till skyddsvärd information, resurser och individer.

Omfattning och närvaro

Personer med koppling till organiserad brottslighet förekommer i företag inom vård och omsorg. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) har nätverkskriminella officiella engagemang i cirka 1 procent av företagen i vårdgivarregistret och 4 procent av företagen i omsorgsregistret, som bland annat omfattar HVB och personlig assistans [1, 2]. Andelen ökar till 2 respektive 12 procent om man även räknar med företag kopplade till personer som varit medmisstänkta i samma ärenden som de nätverkskriminella [1]. Under perioden 2020, 2023 hade omkring 150 nätverkskriminella formella engagemang i cirka 140, 150 företag som bedrev tillståndspliktig eller anmälningspliktig verksamhet inom vård och omsorg [1, 2]. Vid utgången av 2023 hade 31 av dessa företag fått sina tillstånd återkallade av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) [2].

Metoder och sårbarheter

Kriminella aktörer använder olika metoder för att infiltrera vård och omsorg, som till stor del finansieras av offentliga medel [1]. Det kan handla om att driva eller arbeta på exempelvis behandlingshem [2]. En annan metod är att utnyttja anställda, så kallade möjliggörare eller "insiders", som bistår med information eller tjänster [3]. Dessa personer kan finnas i allt från okvalificerade yrken till kvalificerade professioner som läkare [4, 3]. Det finns även exempel på att verksamheter utformas för att kringgå regelverk, som när ett stödboende för vuxna i praktiken bedrivs som ett tillståndspliktigt HVB-hem [2]. Assistansersättning är ett annat område som utnyttjas systematiskt för bland annat illegal migration och exploatering av arbetskraft [3].

Konsekvenser av infiltration

Närvaron av kriminella aktörer i vård och omsorg skapar strategiska sårbarheter. Genom formella yrkesroller kan de få tillgång till skyddsvärda individer, ekonomiska flöden, myndighetsprocesser och interna kontrollsystem [4]. Infiltration kan leda till otillbörlig påverkan på myndighetsbeslut, där syftet kan vara att förmå en tjänsteman att fatta ett visst beslut eller att avstå från att agera [5]. Detta kan i sin tur leda till självcensur och en tystnadskultur hos personalen [5, 3]. Andra konsekvenser kan vara att utredningar försvinner eller att kontroller inte genomförs som de ska [3].

Kunskapsläge och utmaningar

Trots att myndigheter varnar för risker med infiltration och otillbörlig påverkan är forskningen om hur organiserad brottslighet påverkar svenska myndigheter och kommuner mycket begränsad [3]. Svenska institutioner har visat sig sårbara för infiltration och välfärdsbedrägerier [3]. Infiltration är ett fenomen som är svårt att undersöka och bevisa, och forskningen i Sverige om problematiken beskrivs som nästintill obefintlig [3]. Det finns även en brist på information om välfärdsbrott som är specifikt kopplade till insatser för vuxna [2].