Manipulation av hjälpbehov inom vård och omsorg
Standas · 2026-08-17
Välfärdssystem inom vård och omsorg som bygger på individuell behovsprövning, såsom hemtjänst och personlig assistans, kan utnyttjas genom att hjälpbehov fabriceras eller överdrivs. Syftet är att aktörer ska kunna tillskansa sig ersättning de inte har rätt till.
Sårbarheter i behovsprövade system
Ersättningssystem där utbetalningen styrs av en individuell behovsprövning är sårbara för manipulation [1]. Detta gäller särskilt inom välfärdsområden som hemtjänst och personlig assistans, där ersättningens storlek avgörs av det bedömda behovets art och omfattning [1]. Brottsuppläggen går ut på att en aktör, ofta ett företag, får möjlighet att inkassera ersättning för att tillgodose ett påhittat eller överdrivet behov [1]. Hur detta går till beror till stor del på vem som har anförtrotts att göra behovsbedömningen i systemet [1].
Metoder för manipulation
Manipulationen kan ske genom att ett hjälpbehov antingen hittas på helt eller att ett verkligt behov överdrivs [1, 2]. I vissa fall involveras personer som instrueras att agera som om de har ett visst behov vid personliga möten med kommunala biståndshandläggare [1]. För att styrka det påstådda behovet kan även falska intyg från exempelvis läkare och arbetsterapeuter användas [1].
Instruktioner till brukare
Det förekommer systematiska brottsupplägg där företag instruerar brukare att framstå som sjukare eller mer hjälpbehövande än de är inför besök av kommunens handläggare [3]. Avlyssningsmaterial har visat hur vårdnadstagare uppmanats att exempelvis vara nedbäddade, slarvigt klädda eller använda en käpp de normalt inte behöver. De kan också ha instruerats att inte ta smärtstillande medel för att verka ha mer ont under besöken. I vissa fall har företag samarbetat och varnat varandra för kommunala granskningar [3].
Utnyttjande av sårbara individer
Brottsuppläggen bygger ofta på att någon befinner sig i en beroendesituation och antingen inte förstår vad som pågår eller är oförmögen att hävda sin rätt [1]. Det kan handla om att en person med ett verkligt behov utnyttjas för att få ett biståndsbeslut, utan att det finns någon avsikt från utföraren att faktiskt tillgodose behovet [1]. Det finns även misstankar om att uppgifter från personer med demenssjukdom har använts vid registrering av påhittade behandlingar [1]. Att upptäcka denna typ av brottslighet kan vara svårt och resurskrävande, eftersom tjänsterna ofta utförs i brukarens hem och kan kräva spaningsinsatser för att avslöjas [1].
Källor
- Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
- Andersson, David, Horgby, Anna & Östervall, Albin (2025) Otillåten påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar: Påverkansförsök mot förtroendevalda och kommunal förvaltning. Rapport 2025:4.
- Gunnarson, Carina (2023) Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Forskningsrapport 2023.
- Sveriges Kommuner och Regioner (u.å.) Intern kontroll i arbetet mot välfärdsbrottslighet: Ett stödmaterial för att identifiera risker i verksamheten.
- Hurve, Karolina & Skinnari, Johanna (2021) Finansiering av terrorism: En studie av motåtgärder. Rapport 2021:6.
- Andersson, David, Horgby, Anna & Östervall, Albin (2025) Otillåten påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar: Påverkansförsök mot förtroendevalda och kommunal förvaltning. Rapport 2025:4.
- Hammar, L., Angerbrandt, H., Dahlberg, J., Danielsson, M. & Schleyer, L. (2025) Företag som brottsverktyg: Upplägg, systemsårbarheter och kopplingar till den kriminella miljön. Rapport 2025:20.
- Brottsförebyggande rådet (2025) Stödmaterial till kommuner för att börja arbeta förebyggande mot välfärdsbrott.
Vill ni omsätta det här i er kommun?
Vi hjälper er gärna att anpassa kunskapen till er lokala lägesbild.